Vattenföroreningar

Gruvverksamhet är vanligen mycket vattenintensivt och kräver robusta reningssystem för att hantera de många kemikalier som används. Gruvprojekt har på många platser förvandlat breda floder till små bäckar och kemikalierna kan få sjöar att helt byta färg. Informell gruvutvinning ger upphov till allvarliga vattenföroreningar eftersom hanteringen av giftiga kemikalier där sker helt utan kontroll. Många gruvor släpper även ut giftiga partiklar i luften som hamnar i vattendrag.

Några exempel

• Norilsk i Ryssland anses idag vara en av de mest förorenade platserna på jorden på grund av sin stora nickelindustri. Verksamheten har förorenat luft och mark med svaveldioxid, skapat surt regn och lämnat tungmetaller i vattendrag. Ryska nickelfabriker är även ansvariga för kvicksilverföroreningar i Arktis. Samtliga har lett till allvarliga hälsorisker.
• Utvinning av litium i Bolivias redan vattenfattiga saltöken är förödande för lokalbefolkningens tillgång till dricksvatten och odlingar. Vatten krävs för att utvinna litium och giftiga kemikalier som också används vid processen förorenar vattnet. Många hushåll har blivit beroende av det dricksvatten som börjat föras in av tankbilar. Området sägs ha 70 procent av världens litiumreserver och är utsatt för stora risker eftersom mineralen är alltmer eftertraktad. Litium är en komponent för batterier till bland annat mobiltelefoner och elfordon.
• 3 000 liter svavelsyra läckte ut i havet från en koppargruva i nordvästra Mexiko i juli 2019. Forskare varnade för att vattenväxter, fiskar och hela ekosystemet i området kommer att drabbas. Företaget utreds redan för 22 andra olyckor med miljöeffekter under det senaste decenniet. Miljöaktivister kräver nu att gruvbolagets koncessioner dras in.
• Fyra år efter den katastrofala gruvolyckan i Minas Gerais i Brasilien, där en damm brast och lera med giftigt gruvavfall forsade fram, är vattnet i floden Doce fortfarande otjänligt vid 90 procent av mätstationerna. Floden förgiftades av tungmetaller och kemikalier och fisken dog. Vatten som försörjde mer än 200 städer förorenades och 280 000 människor stod utan tillgång till rent vatten. Utsläppet av det giftiga gruvavfallet har av Brasiliens miljöminister beskrivits som den värsta miljökatastrofen i landets historia.

Vatten som går åt vid mineralbrytning

Vatten används i många steg när mineraler bryts och utvinns ur malmen. Olika typer av mineraler behöver olika mycket vatten.

Källa: Pollution to Water

Vattenföroreningar av gruvdrift i Kongo-Kinshasa. Foto: Roland Brockmann/MISEREOR

Påverkan på ekosystem

Skogsavverkning, oljeutvinning och gruvverksamhet har i vissa områden lett till ökenspridning och erosion av kustlandskap, vilket i sin tur tvingar djur på flykt och hotar arters överlevnad.

Gruvdrift, framförallt öppna dagbrott och bergstoppsbrytning, innebär ofta långtgående och ibland irreversibla effekter på ekosystem och biologisk mångfald. Erosion liksom förstörelse av korallrev och mangroveträsk är vanligt förekommande. Dagbrott ödelägger även stora områden av barmark. När gruvor stängs igen lämnar de stora hål i marken, och läckage av tungmetaller, syror och giftiga kemikalier kan pågå i flera år efter att verksamheten upphört.

Några exempel

• Vid kolgruvan Cerrejón i Colombia har gruvbolaget lett om floden Arroyo i en ny utgrävd 3,6 km lång kanal för att komma åt kolreserver på botten. Bybor i området har hävdat att detta kommer att allvarligt skada det känsliga ekosystemet och den biologiska mångfalden kring floden. Det skulle påverka betesmarkerna för boskap, fisket i floden och tillgången till vatten för ett stort antal byar. En domstol slog fast att runda bordssamtal skulle hållas för att avgöra om floden skulle flyttas tillbaka. Gruvbolaget anklagas för att inte följa domstolens beslut när representanter från berörda byar inte bjöds in till samtalen, och företaget beslutade att floden inte ska återställas.
• Kina är världens största producent av sällsynta jordartsmetaller som ingår i många produkter, som mobiltelefoner, tv-skärmar och motorer i elfordon. Utvinningen av metallerna kräver omfattande användning av olika kemikalier och för med sig stora mängder giftigt och radioaktivt avfall. Utanför industristaden Baotou i Mongoliet har det skapats en enorm giftig sjö efter att sådant gruvavfall har dumpats där under många år. Området som tidigare varit åkermark har förstörts och avfallet har förgiftat grundvattnet och marken. Bönder har förlorat sina möjligheter till försörjning då skördar och djur tagit skada, och de har varit tvungna att flytta därifrån.

Jazmin Romero vid floden Arroyo i Colombia. Bybor har protesterat mot att gruvbolaget Cerrejón skulle leda om floden. Foto: Javier De la Cuadra

Skövling av regnskogar

Världens regnskogar är hem för omkring 50 procent av världens marklevande djur och växter. Skogarna är också viktiga för att motverka klimatförändringarna, eftersom de tar upp koldioxid från atmosfären och binder det (de är så kallade kolsänkor). Anläggning av gruvor, illegal och ohållbar skogsavverkning, omvandling av skog till jordbruksmark samt storskalig boskapsskötsel är några av orsakerna till skövlingen av tropisk regnskog. 17 procent av regnskogarna i Amazonas har förstörts under de senaste 50 åren.  

Yta i tusen hektar som avverkats årligen 2010-15

Några exempel:

• Brasiliens president Jair Bolsonaro vill öppna upp för storskalig avverkning i Amazonas för att anlägga sojaodlingar, starta gruvdrift och driva upp boskap för köttproduktion. Detta skulle få förödande konsekvenser för lokal- och ursprungsbefolkningen som är beroende av skogen för sitt uppehälle, det rika djurlivet och för jordens klimat. Sedan Bolsonaro tillträdde som president har ett område större än Gotland huggits ner och samtidigt har skyddet för skogen försvagats. Bränderna i Amazonas i augusti 2019 har gjort situationen akut.
• Perus regnskog är den fjärde största i världen och en av de rikaste på biologisk mångfald. Skogen är hem för över 3,5 miljoner människor, bland dem 60 olika ursprungsfolk. Men illegal skogsavverkning är utbredd och utgör ett stort hot mot skogarna. En rapport från Global Witness visar att landets största sågverk processar illegalt timmer och att skogsbolag utnyttjar korrumperade myndigheter för att förfalska dokument om var timret kommer ifrån.
• Global Witness varnar för att europeiska företag importerar illegalt timmer från Kongo-Kinshasa. Tio företag uppges 2018 ha sålt timmer motsvarande ca 2 miljoner euro. Träden har avverkats och timret sålts av landets näst största timmerexportör. Illegal och ohållbar avverkning är ett av de största hoten mot skogen, som är världens näst största regnskog och ger miljontals människor mat, vatten och försörjning. Den biologiska mångfalden är enorm med tusentals olika växt- och djurarter.