Gruvor och oljeanläggningar har på många håll moderniserats och blivit säkra arbetsplatser, där maskiner nu utför de farligaste momenten. I många länder utgör dock gruvor fortfarande den dödligaste formen av arbetsplats, där kollapser, jordskred, drunkningar och lungsjukdomar årligen dödar tusentals gruvarbetare. Informella/småskaliga gruvor utgör i många fall den farligaste formen, eftersom skydd och säkerhetsanordningar vanligtvis är helt frånvarande. Fackliga organisationer finns sällan representerade vid småskaliga och informella gruvor. Dialog med arbetstagarorganisationer är här ofta obefintlig, vilket än mer ökar gruvarbetarnas utsatthet och deras avsaknad av inflytande över arbetsförhållandena.

Utvinningsindustrin är generellt mansdominerad som arbetsplats. De kvinnor som arbetar i gruvprojekt och andra utvinningar kan vara speciellt utsatta, främst för sexuella övergrepp.

Gruvarbetare framför ingången till en kasseterit-gruva i Kongo-Kinshasa. Rasrisken är stor i denna typ av gruva med smala och djupa gångar. Foto: Jeppe Schilder

Några exempel

• I januari 2019 brast en damm vid en järnmalmsgruva i Brumadinho i sydöstra Brasilien och över 250 personer omkom. En enorm lerflod innehållande giftigt gruvafall sköljde in över området och dränkte människor, hus, vägar och broar. Det är den dödligaste gruvolyckan någonsin i Brasilien. Det brasilianska bolaget Vale, som driver gruvan, är världen största producent av järnmalm. Interna dokument visade att Vale kände till att dammen hade brister. 2015 brast en av bolagets dammar i en annan gruva i samma delstat med 19 döda som följd.
• I februari 2019 inträffade ett jordskred vid en olaglig guldgruva på ön Sulawesi i Indonesien. Träkonstruktioner i gruvan kollapsade på grund av den lösa jorden och de många gruvhålen, vilket gjorde att många människor begravdes i rasmassorna. Minst åtta personer omkom och många gruvarbetare rapporterades saknade. Området är otillgängligt och terrängen brant, vilket försvårade räddningsinsatsen. Det är vanligt med informella gruvor utan tillstånd i Indonesien, och säkerheten är ofta undermålig.
• En läckande oljeledning orsakade en stor explosion i Nigerdeltat i södra Nigeria i mars 2019. Mer än 50 människor saknades efter explosionen och olyckan orsakade omfattande oljeutsläpp i deltaområdet. Nigerdeltat är svårt förorenat av återkommande oljeläckor. Enligt nigerianska oljebolag förstörs ledningarna ofta i syfte att stjäla olja eller i sabotage. Dödliga olyckor orsakade av läckande oljeledningar är vanliga i Nigeria, som är Afrikas största oljeproducent. Enligt Amnesty, gör de stora internationella oljebolagen inte tillräckligt för att förhindra oljeläckor eller sabotage, och de agerar för långsamt när ledningar läcker.