Skogsavverkning, oljeutvinning och gruvverksamhet har i vissa områden lett till ökenspridning och erosion av kustlandskap, vilket i sin tur tvingar djur på flykt och hotar arters överlevnad.

Gruvdrift, framförallt öppna dagbrott och bergstoppsbrytning, innebär ofta långtgående och ibland irreversibla effekter på ekosystem och biologisk mångfald. Erosion liksom förstörelse av korallrev och mangroveträsk är vanligt förekommande. Dagbrott ödelägger även stora områden av barmark. När gruvor stängs igen lämnar de stora hål i marken, och läckage av tungmetaller, syror och giftiga kemikalier kan pågå i flera år efter att verksamheten upphört.

Några exempel

  • Vid kolgruvan Cerrejón i Colombia har gruvbolaget lett om floden Arroyo i en ny utgrävd 3,6 km lång kanal för att komma åt kolreserver på botten. Bybor i området har hävdat att detta kommer att allvarligt skada det känsliga ekosystemet och den biologiska mångfalden kring floden. Det skulle påverka betesmarkerna för boskap, fisket i floden och tillgången till vatten för ett stort antal byar. En domstol slog fast att runda bordssamtal skulle hållas för att avgöra om floden skulle flyttas tillbaka. Gruvbolaget anklagas för att inte följa domstolens beslut när representanter från berörda byar inte bjöds in till samtalen, och företaget beslutade att floden inte ska återställas.
  • Kina är världens största producent av sällsynta jordartsmetaller som ingår i många produkter, som mobiltelefoner, tv-skärmar och motorer i elfordon. Utvinningen av metallerna kräver omfattande användning av olika kemikalier och för med sig stora mängder giftigt och radioaktivt avfall. Utanför industristaden Baotou i Mongoliet har det skapats en enorm giftig sjö efter att sådant gruvavfall har dumpats där under många år. Området som tidigare varit åkermark har förstörts och avfallet har förgiftat grundvattnet och marken. Bönder har förlorat sina möjligheter till försörjning då skördar och djur tagit skada, och de har varit tvungna att flytta därifrån.

Jazmin Romero vid floden Arroyo i Colombia. Bybor har protesterat mot att gruvbolaget Cerrejón skulle leda om floden. Foto: Javier De la Cuadra

 

  • Filippinernas värsta gruvkatastrof

    Tjugo år efter en gruvolycka med en damm som brast på ön Marinduque på Filippinerna har området fortfarande inte återhämtat sig. 3-4 miljoner ton giftigt gruvavfall från kopparbrytningen läckte ut i ett flodsystem och föroreningarna dödade Boac flodens fisk och kräftdjur, samt boskap som drack av vattnet. Marina ekosystem försvann då mangrove, sjögräs och koraller förstördes, och träd längs med flodbanken dog. Bybor fick efter katastrofen gå flera kilometer för att hämta vatten.

    Efter olyckan beordrade regeringen att gruvan skulle stängas. Gruvbolaget Marcopper anklagas för att bara ha packat ihop och övergett gruvan. Företaget har inte tagit sitt ansvar för att kompensera de som berördes av katastrofen eller för att rehabilitera de områden som förstördes. 

    ”Skadorna som orsakades av gruvkatastrofen vid Marcopper var enorma”, säger Imelda Diaz, regional miljö- och naturresursansvarig på Marinduque till Business Mirror. ”Det var inte bara träden som skadades utan ett helt ekosystem. Även kusten och marina ekosystem förstördes. Skadorna som orsakades av läckan är väldokumenterade.”