Utvinningsprojekt kräver vanligtvis stora områden av mark och därför är markkonflikter en av industrins främsta utmaningar. I länder som präglas av utbredd korruption är administrationen kring koncessionsrättigheter som ges till utvinningsföretag ofta ljusskygg, och många regeringar anklagas för att bana väg för markstöld. På många håll i Afrika söder om Sahara saknar lokalbefolkningen formella rättigheter till marken som de bebott i generationer, vilket gör dem sårbara för företag som ansöker om koncessionsrättigheter.

På många håll genomförs tvångsförflyttningar av bybor eller hela byar som hamnar i vägen för en expansion av gruvdrift eller andra utvinningsprojekt. Tvångsförflyttningar präglas ofta av övervåld, bristande kompensation, omplaceringar till nya områden med undermåliga bostäder och dåliga möjligheter till försörjning. Tvångsförflyttningar kopplade till gruv- och oljeutvinning sker i många fall även indirekt, till exempel till följd av miljöförstöring och vattenbrist som orsakats av utvinningsprojekt.

Några exempel

• Anläggandet av en ny gruva i ett avlägset område i nordvästra Zambia krävde att 4 000 personer förflyttades. Enligt det kanadensiska gruvbolaget hade omflyttningen gått föredömligt till. Men vid en granskning utförd av Swedwatch 2018, visade det sig att byborna nu hade fått mycket längre till en marknad och hade svårt att sälja sitt spannmål och sina grönsaker. De hade inte heller längre tillgång till skogen för att plocka svamp och andra skogsprodukter. Byborna hade nu svårare att försörja sig och sina familjer. 
• Naturgasledningen Mtwara-Dar es Salaam Natural Gas Pipeline passerar genom 113 byar i Tanzania och slutfördes år 2015 efter flera år av våldsamma protester. Omplacerade familjer anklagar bland annat företagen och regeringen för att ha brustit i dialogen med de berörda hushållen, och för att inte ha respekterat gravplatser av förfäder som utgör en viktig del i deras kultur.
• Enligt Amnesty International har gruvprojekt i Indien ledda av det statligt ägda gruvbolaget Coal India lett till förflyttning av 87 000 personer under de senaste 40 åren. En stor andel av de förflyttade personerna tillhör Adivasi-folket, en grupp med starka band till sin mark och skog. De berörda Adivasi-grupperna vittnar om att de varit exkluderade från beslutsfattandet kring marken som enligt tradition tillhör dem. Många har väntat i årtionden på den kompensation som de blev utlovade.