Illegal skogsavverkning och utvinning av mineraler, olja och naturgas hotar ofta ursprungsfolk och deras traditionella sätt att leva. Många utvinningsföretag strävar efter att få ta del av isolerade och oexploaterade områden som ännu är rika på naturtillgångar. Sådana områden överlappar ofta med ursprungsfolks marker. FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter slår fast att ursprungsfolk inte kan tvingas bort från sin mark eller sina områden. Ingen omlokalisering kan ske utan att de berörda personerna gett sitt godkännande i förväg och baserat på all tillgänglig information, enligt de så kallade FPIC principerna (Free Prior and Informed Consent). Dessa principer är också inskrivna i ILO:s (International Labour Organisation) konvention 169, som ratificerats av flera länder. Trots detta ignorerar regeringar i vissa länder dessa rättigheter och tilldelar koncessioner till utvinningsföretag, ofta under tvivelaktiga processer och utan att i förväg få godkännande från berörda ursprungsfolk.

Några exempel

• Den illegala skogsavverkningen i Amazonas i Brasilien är utbredd och utsätter ursprungsfolk för våld och konfrontationer. Flera ursprungsgrupper har tvingats på flykt, och vissa står på randen till utrotning efter att ha mist sina områden till illegala skogsskövlare. Ett exempel är gruppen Karipuna i norra Brasilien, där över 10 000 hektar av deras territorium har förstörts enligt Greenpeace. Amnesty International rapporterar att ledare för ursprungsfolken Uru-Eu-Wau-Wau och Arara möts av dödshot när de försvarar sin traditionella mark mot skogsskövlarna.  
• Guldgruvan Marlin i Guatemala, ett enormt, öppet dagbrott, har under mer än två decennier utsatts för kritik för dess påverkan på ursprungsfolks rättigheter. FN har pekat på brister såsom tvivelaktig konsultation med de berörda ursprungsfolken, allvarliga vattenföroreningar och utarmning av vattenkällor, samt övervåld från gruvbolagets säkerhetspersonal. Ursprungsfolken vittnar om hur deras kultur dör ut i takt med att främmande gruvpersonal flyttar in och bidrar till sociala problem som prostitution och alkoholism.
• På Filippinerna har ledare från ursprungsfolk allt oftare hotats och utsatts för våld när de protesterar mot gruvdrift eller andra utvinningsprojekt som påverkar dem. En ledare för Ifugao Peasant Movement, som hade protesterat mot ett dammbygge, sköts till döds 2018 och en ledare för urfolket Lumad mördades när han ledde protesterna mot utvinningen av mineraler på deras traditionella områden. Folkgruppen Lumad lever på marker med rika naturtillgångar och åtråvärda skogar, vilket har lockat till sig storskaliga gruv- och skogsbolag.
• I Peru har naturgasprojektet Camisea haft stor inverkan på olika grupper av ursprungsfolk. Bland annat har nya, vissa dödliga, sjukdomar spridits bland grupperna som är mycket känsliga för nya bakterier då de levt isolerat. Camiseaprojektet har väckt stark kritik då dess expansion befaras leda till att ursprungsgrupper dör ut.

Ursprungsfolk i världen

Ursprungsfolk utgör ca 5% av världens totala befolkning och uppgår till nära 370 miljoner människor, utspridda över 90 länder. Av dessa är 60 miljoner människor nästan helt beroende av skogen för sitt uppehälle och sin försörjning. Deras traditionella markområden utgör nästan 20% av världens totala landyta. Källa: Världsbanken