Hot och våld mot de som försvarar sina grundläggande rättigheter eskalerar på många håll i världen. I många fall finns det direkta eller indirekta kopplingar till företags verksamhet. Industrier som är särskilt farliga för människorättsförsvarare är agribusiness, gruvdrift, olja, gas och storskaliga dammbyggen. Lokal- och ursprungsbefolkningar som försvarar sina rättigheter till mark, miljö och naturresurser är särskilt utsatta. Fackligt aktiva och människor som står upp för rättigheter på arbetsplatser är en annan särskilt utsatt grupp. Brasilien, Mexiko, Colombia, Honduras, Guatemala, Filippinerna och Sydafrika är några av de länder där det har varit flest attacker mot de som försvarar sina rättigheter kopplat till företags verksamhet. I vissa fall har företag varit delaktiga när stater har infört strängare lagstiftningar för att begränsa civilsamhället. På många håll där utvinningsindustrin är en viktig sektor för landets ekonomi, har stater försvarat företagen vid anklagelser om kränkningar av mänskliga rättigheter.

Utvinningsindustrin står för stora investeringar med syfte att utvinna dyrbara råvaror. Många utvinningsprojekt medför därför närvaro av privata säkerhetsstyrkor och företag ingår ibland speciella avtal med polis och militär som skyddar anläggningarna. Spänningar från den ökade närvaron av vapen och säkerhetspersonal, övervåld mot lokalbefolkning och rättsvidriga arresteringar av personer som motsätter sig företagens närvaro är vanliga på många håll i världen, framför allt i Latinamerika, Afrika och Asien.

Några exempel

• I Kambodja har illegal utvinning av sand blivit en stor industri, där korruption i hög grad är inblandad. Enligt lokala miljöorganisationer leder utvinningen av sand till att skyddande strandbankar kollapsar och att viktiga ekosystem för bland annat räkor och krabbor förstörs. 2017 arresterades två miljöaktivister när de filmade båtar som misstänktes frakta illegal sand. De dömdes till ett år i fängelse, men släpptes i förtid.
• Mord, våldtäkter, tortyr och övervåld gentemot civilbefolkningen har under många år dokumenterats kring guld-och koppargruvan Grasberg, på ön Papua, Indonesien. Bakom övergreppen står privata säkerhetsstyrkor anlitade av gruvföretaget Freeport McMoRan, den lokala polisen och militärstyrkor. Företaget betalade under flera år ut miljontals dollar till den lokala polisen och militären under oegentliga förhållanden. 2018 tog den indonesiska staten över majoritetsägandet av gruvan. Det är oklart hur staten ska hantera de mångåriga konflikterna mellan lokalbefolkningen, gruvan och säkerhetsbolagen liksom alla föroreningar som gruvan orsakat. 
• På många håll har det blivit allt farligare att försvara sina rättigheter och miljön mot utvinningsprojekt och storskalig jordbruksindustri, och år 2019 dödades rekordmånga miljö- och människorättsförsvarare världen över (304 personer i 31 länder). De fem farligaste länderna utgjordes av Colombia, Filippinerna, Honduras, Mexiko, och Brasilien. Läs mer i Forum Syds rapport Defending their rights, risking their lives.
• Filippinerna är ett av de dödligaste länderna  i världen för människorättsförsvarare med 43 mord 2019.

Jimmy Saypan, en ledare för ursprungsgruppen Lumad på Filippinerna som mördades när han ledde protesterna mot utvinningen av mineraler på deras traditionella områden. Foto: Center for Environmental Concerns