I många låginkomstländer är storskaliga utvinningsprojekt ofta kopplade till en rad olika och permanent negativa hälsoeffekter hos både gruvarbetare och den lokala befolkningen. Gruvdrift är vanligtvis beroende av en rad kemikalier (såsom kvicksilver och arsenik) och stora mängder vatten, vilket kan påverka lokalbefolkningens tillgång till rent vatten. Kemikalieutsläpp och vattenbrist orsakade av gruvdrift liksom föroreningar från oljeutvinning kan leda till sämre skördar och minskade möjligheter till fiske. Detta kan i sin tur få ödesdigra konsekvenser för lokalbefolkningens näringsintag och försörjningsmöjligheter. Rapporter från gruvområden i Asien, Afrika och Latinamerika visar på hur utvinningsindustrins utsläpp av giftiga kemikalier i vattendrag gett upphov till cancer, njursvikt, silikos, hudsjukdomar, fosterskador, sterilitet och en rad andra sjukdomar.

Några exempel

  • I Nigeria har decennier av läckage från oljeledningar förvandlat Nigerdeltat till ett av världens mest förorenade områden. Här ligger byar intill sjöar av olja, vilket påverkar människors hälsa. När olja utvinns bildas gas, som i Nigerdeltat ofta förbränns direkt ut i atmosfären (s k flaring). De föroreningar som då frigörs kan orsaka cancer och skador på lungor och andningssystem. Två miljoner människor beräknas bo inom fyra km från en gas flare.
  • Gruvindustrin använder svavelsyra vid utvinning och behandling av koppar. Under de kemiska processerna skapas sur imma som är skadlig för hud, ögon och lungor, och försämrar grödor och förorenar vatten. I Zambia, som är en av världens största producenter av koppar, påverkas tusentals människors hälsa av utsläppen från koppargruvorna. Inte minst från den stora Mopanigruvan, ägd av storbolaget Glencore, som blivit ökänd för sin miljö- och hälsopåverkan. Flera multinationella gruvbolag i Zambia har stämts för sina bristande åtgärder i frågan.
  • Damm från kolgruvor påverkar närliggande samhällen och kan leda till bland annat lungsjukdomar hos framförallt gruvarbetare. Gruvarbetare är även exponerade för kvartsdamm (silika), vilket kan leda till silikos, cancer, tuberkulos och andra sjukdomar. Över en miljon gruvarbetare per år utsätts för kvartsdamm. Många år av utsläpp av koldamm från Latinamerikas största öppna dagbrott, kolgruvan Cerrejón i Colombia, uppskattas påverka 13 000 personers hälsa. Befolkningen i gruvområdet drabbas av hudutslag, magproblem, ögoninfektioner och andningssvårigheter.

Koldammet från Colombias största kolgruva Cerrejón påverkar befolkningen i området. Foto: Catalina Caro

  • Slaggprodukter från guldutvinning förgiftar Johannesburgs invånare

    Uppskattningsvis 1,6 miljoner människor i Johannesburg, Sydafrika, bor i områden som är direkt påverkade av giftiga slagghögar, restprodukter från guldutvinning i de numera nerlagda 600 guldgruvorna. Högarna bär på giftiga ämnen, bland annat stora mängder uran. Lokalbefolkningen andas in giftiga partiklar som finns i luften, och uranet kommer via regn in i vattenkällor. Därifrån går gifterna in i växter och djur. En studie har konstaterat uran-nivåer 4 350 gånger över det normala hos boskap i ett drabbat område. Gifterna anses leda till sjukdomar som cancer, njursvikt, nedsatt mental förmåga och barn med omfattande fosterskador. Läkare vittnar om ett stort antal patienter med astma och tuberkulos till följd av utsläppen, och barn som föds med omfattande handikapp är överrepresenterade i området. Guldutvinningen anses ha förvandlat Johannesburg till världens mest uranförorenade stad.

    ”Dammet hamnar i vår mat. Vi äter detta damm, vi dricker detta damm, därför är så många människor sjuka här. Det är en tyst mördare”, säger Tiny Dlamini till Al Jazeera. Hon bor bredvid en avfallshög i Dobonsville township.